Cluj-Napoca
Fran Budapest tog vi vart dyraste tag hittills. Det gick till Cluj-Napoca i Transsylvanien, Rumanien. Det var en riktigt fin dag, sa taget var varmt och vyerna fran tagfonstret var till en borjan helt och hallet platta, men overgick langsamt till vackra vykortsliknande berg och dalar. Alexandru och hans bror Stefan kom och motte oss vid tagstationen med deras bil(!!!). Det kandes otroligt konstigt att aka bil helt plotsligt, vi som tagit oss fram med buss, sparvagn och tag i fem veckor. Det var en udda kansla av frihet som kom over oss. Vi akte hem till deras lagenhet, dar vi traffade den tredje varden, Iulia, Alexandrus tjej och basta van. Vi akte snabbt vidare till Iulius Mall, dar vi forst at mat och sedan handlade mat. Senare tittade vi ut over stadens ljus fran en utsiktsplats. Vardarnas van Andrei var med oss ocksa.
Andra dagen sov vi lange och akte sedan in till staden med Alex och Iulia. Vi tittade runt lite, at kinamat, kollade tagtider, hittade en fotoaffar dar vi kunde framkalla nagra filmrullar och sen akte vi hem igen for att vila annu mer. Vi var riktigt trotta efter veckan i Budapest, sa det behovdes verkligen.
Den kvallen tog vi med oss Andrei ut pa aventyr i rumanska byar utanfor Cluj. Han var ganska framfusig och gick in i manniskors hus och fragade om vi fick se deras bondgard och hem. De blev lite misstanksamma, men han mjukade upp dem och i slutandan var de valdigt stolta nar de fick visa upp sina gardar och tjocka grisar och kossor. En av dem hade tva vildgrisar och radjur, vilket tydligen var olagligt att ha pa sin gard, men det verkade han inte bry sig om sarskilt mycket. Hur som helst var det en haftig upplevelse, aven om vi sett bonddjur forut. Det ar en otrolig kontrast att se sana bondgardar sa nara en storstad. Och egentligen ar det val inte bondgardar, utan mer som familjer ute pa landet som ager djur och mark, och har det som sitt levebrod. Vilket egentligen ar en bondgard, men liksom mindre, lortigare och fattigare an den svenska uppfattningen av en bondgard. Till exempel var man tvungen att ga ganska langt for att fa vatten over huvud taget.
Den 12 mars (grattis i efterskott Linnea!), var sista dag i Cluj, hamtade vi ut vara bilder fran fotoaffaren, satt pa Starbucks och spelade spel, gick runt och fotade i omradet runtomkring Iulius Mall. Iulia hade bott dar tidigare, och i en lagenhetslanga i narheten fick man bara bo i ett ar. Det var fattigt och hemskt. Darfor hade man inga kylskap, utan stallde ut sina kylvaror pa fonsterbradet. Pa sommaren vill vi inte veta hur det funkar, eftersom Iulia berattade att det kunde bli runt 40 grader och asfalten smalter i Bukarest…
Efter det gick vi pa bio och sag Watchmen, den var okej. Val hemma igen hade Alex lagat mat at oss, vi satt och pratade en stund och sedan var det dags att saga farval och bege sig till nasta stad. Annu ett sorgligt avsked. KRAM HEJDA!
2 years ago